Frågor och svar: Vattenlandskap Menhammar – Skytteholm

Fråga: Vad syftar projektet till?

Svar: Naturvårdsprojektet Vattenlandskapet Menhammar–Skytteholm syftar till att skapa ett levande och hållbart vattenlandskap med fokus på både biologisk mångfald och rekreation.

Fråga: Vad innebär det mer konkret?

Svar: Målet är att utveckla en långsiktigt välskött strandäng i kombination med grunda våtmarker. Ett vattenlandskap som gynnar antalet fågelarter och individer, ger rovfiskar som gädda och abborre skyddade lekområden, skapar små fiskfria dammar som ger grodor och salamandrar ökade möjligheter att etablera sig. Projektet ska också göra området mer tillgängligt för besökare, med möjlighet att uppleva naturen på nära håll. En annan viktig del av projektet är att minska näringstransporten till både strandängarna och Mälaren. Detta sker genom dammar som samlar upp fosfor och därmed bidrar till bättre vattenkvalitet.

Fråga: Vad är en fosfordam och vilken nytta gör den?

Svar: Syftet med en fosfordamm är att fånga upp fosfor och partiklar som transporterats från tex jordbruksmark till diken och små vattendrag innan den transporteras vidare till större vattendrag och sjöar. Dels för att förhindra övergödning, men också för att kunna ta vara på fosforläckaget, samla upp det och sedan kunna föra tillbaka fosforn till åkrarna. Totalt så avvattnas idag ca 530 ha mark via diket ut i strandängen. Vattnet kommer från omliggande åkermark, golfbanor, hästhagar, vägar m.m.

Fråga: Hur stort område berörs?

Svar: Marken där åtgärder föreslås är idag ett närmare 20 ha stort strandängs- och vassområde. Den totala vattenytan som nyskapas ligger kring 2,5 ha, fördelade på flera olika områden och djup.

Fråga: Hur kommer arbetet att bedrivas?

Svar: Området kommer restaureras i flera steg, steg ett är fräsning av tuvor och vass. Vid stordikets utlopp i strandängen kommer en första fosfordamm grävas. Efter fosfordammen får vattnet slingra sig fram över strandängen i omväxlande bäckfåra och grunda mångfaldsvåtmarker, innan det slutligen rinner ut i Mälaren. På så sätt får vattnet en lång väg att rinna, vilket minskar näringsbelastningen på Mälaren. Som komplement grävs fyra-fem mindre fiskfria dammar där groddjur kan trivas.

I vasskanten skapas luckor med skyddade, grunda vattentäckta ytor inne i vassen, där fiskar kan simma in och reproducera sig. Dessa områden binds ihop med Mälaren.

Fråga: När ska det vara färdigt?

Svar: Invigning av Vattenlandskapet planeras till 2027. Så snart vi har en mer exakt tidpunkt så återkommer vi.

Fråga: Vad gör man med all schaktmassa som bildas vid grävandet av dammarna?

Svar: De mesta massorna läggs ut runt de urgrävda ytorna, i så tunna lager som möjligt. En del massor kommer användas för att skapa låga åsar med torrare mark som kan användas som promenadstigar. Leran täcks så långt möjligt med matjordslager, för att skynda på etableringen av gräs och örter.

Fråga: Hur ser man till att det nya Vattenlandskapet inte växer igen?

Svar: Skötsel blir huvudsakligen med betesdjur, nötkreatur, som kompletteras med maskinell putsning vid behov.

Fråga: Vilken miljönytta kommer Vattenlandskapet att generera?

Svar: Våtmarken kommer skapa variation i landskapet, ge nya ytor där lekande fisk kan gå in och hitta yngelplatser, groddjur kan etablera sig i de mindre dammarna, och man kommer gynna våtmarksberoende fåglar både häckar och rastar i större utsträckning. Fosfordammen kommer minska näringsläckaget till både strandängen och Mälaren.

Fråga: Hur kommer projektet att bidra till rekreation och friluftsliv?

Svar: En viktig aspekt i projektet är besökstillgängligheten. Här kommer fågeltorn och de planerade stigarna ut därifrån spela en stor roll. Informationsskyltar ska sättas upp som berättar om de olika delarna och vilka arter som trivs här och vilka nyttor de gör.  Jordmassorna som grävs ur kommer nyttjas för att göra låga åsar, som inte dränks vid högvatten, där besökare kan vandra igenom området.

Fråga: Vilka aktörer står bakom projektet?

Svar: Projektet är ett samarbete mellan Menhammar Gård, Ekerö kommun och Coop Östra, och genomförs inom ramen för LONA – den Lokala Naturvårdssatsningen som har som mål att bevara och stärka naturen samt göra den mer tillgänglig för allmänheten.

Fråga: Vilken roll har Ekerö kommun i projektet?

Svar: Kommunen har ansökt om LONA-bidrag (Lokala Naturvårdssatsningen) på initiativ av markägarna (Menhammar Gård och Coop Östra). Kommunen är även ansvarig för att projektplanen följs och redovisas, och att bidraget används enligt den beviljade ansökan.