Att det på Menhammar fötts upp fantastiska travhästar känner de flesta traventusiaster till. Men få vet att gården ute på Ekerö har anor ändå från 1200-talet och att jordbruket alltid varit en central del av verksamheten här. Den bördiga jorden och närheten till vatten ger fina förutsättningar för både lantbruk och djurhållning.
I en handling daterad 11 september 1288 kan man läsa om Runhammar, som Menhammar var namngiven till vid denna tidpunkt. Det står att Birger Jarls yngste son Bengt Birgersson, hertig av Finland och biskop av Linköping, skänker gården till Sancta Clara kloster i Stockholm. Klostret ägde Menhammar fram till tidigt 1500-tal innan den bytte ägare igen. 1540 konfiskerade Gustav Vasa Menhammar till krongods. Följande 200 år vandrar Menhammar mellan kronan och kyrkan. Sedan mitten av 1700-talet har Menhammar ägts och bebotts av privatpersoner. Gårdens huvudbyggnad uppfördes under 1800-talet.
1947 fick Menhammar Gård nytt liv då den köptes av Olof Wallenius, skeppsredare och travfantast som under lång tid velat starta avelsverksamhet med sina framgångsrika travhästar. Sedan dess har gården varit i familjen Wallenius-Klebergs ägo. Förutom cirka 300 hästar finns här även ett 50-tal kor och lika många får. Totalt hör 1 800 hektar mark till Menhammar och ett femtontal personer arbetar med lantbruket och naturförvaltningen.