Naturförvaltning
Arbetet med naturförvaltning starker den biologiska mångfalden och utvecklar livsmiljöer för växter och djur. Landskapet formas med omsorg genom betesdrift, skötsel av skog och bevarande av naturvärden.

Vårt mål är att långsiktigt bibehålla och utveckla markernas värden. Det handlar inte bara om ekonomiska värden, utan värden som mångfald, vilt och landskapsvård.
Skogsbruk för biologisk mångfald
Skogsbruket omfattar idag cirka 1 100 hektar skogsmark. Genom att samordna skogsbruket med viltbruk och vattenförvaltning får vi unika möjligheter att skapa bra förutsättningar för att öka den biologiska mångfalden. Vilt- och landskapsvård handlar om att ge fåglar, vilt, insekter och växter bra förutsättningar att utökas. Det arbetet flätas hela tiden samman med arbetet i skogen där det kan handla om att ge extra utrymme för bärande träd och buskar som ek, rönn, vildaplar, slån och nyponrosor. Skogsbruket är miljöcertifierat enligt både Forest Stewardships Councils (FSC) och Programme for Endorsement of Forest Certification (PEFC).
Samarbetar med jordbruket
Ett nära samarbete mellan jordbruk och naturförvaltning är en förutsättning för att öka den biologiska mångfalden. Vi anlägger bland annat korridorer för viltet i ett rutnät kring och i åker- och betesmarken. Vi skapar också skogsbryn och remsor, som löper som kanaler mellan skog och odlad mark, för att öka artrikedomen genom att främja miljöer för både växter, insekter och vilt. I remsorna ser vi till att det finns både mat och skydd för fasaner, hare och rådjur men även för humlor, bin och nyckelpigor vilket gynnar andra delar av gården.
Antalet rovfåglar har ökat markant till följd av dessa åtgärder vilket bland annat beror på att det finns mer mat i markerna. Smågnagare trivs bra i våra marker och utgör i sin tur en viktig föda för rovfåglarna.
Medveten viltutfodring
Utfodring av vilt är en kontroversiell fråga men utgör en central del i vårt arbete att styra undan framförallt vildsvinen från värdefulla grödor, park- och tomtmark. Utfodringen utgör en väldigt liten del av viltets totala födointag men måste ske kontinuerligt för att inte göra mer skada än nytta. Vi använder speciella foderautomater som begränsar ”givorna” och även regleras beroende på säsong. Det är till exempel direkt skadligt för rådjuren att plötsligt börja med en utfodring när foderbristen är som störst, normalt sett i februari och mars. Vi arbetar därför aktivt med att hålla gräsytor öppna även vintertid genom att ploga ”stråk” på betesmarkerna och lägga ut begränsade mängder av egenproducerat ensilage.
Vattenbruket övervakas och samordnas med skogs-, lant- och viltbruket. Fisket är i huvudsak utarrenderat. Vi har dock ett nära samarbete mellan vårt viltbruk och fiskaren/arrendatorn.



