Varje centimeter räknas

Att spara några centimeters körning låter inte som att det skulle göra någon större skillnad. När det gäller traktorer som arbetar på åkrarna om och om igen kan dessa få centimeter dock spara värdefulla pengar, tid och utsläpp.

När det gäller hållbarhet är de bästa förändringarna de små som ger stora resultat och dessutom sparar pengar. Att använda GPS för att undvika överlappning vid plöjning och harvning är en genväg som verkligen lönar sig. Tack vare noggrant planerad körning ökas kapaciteten med 10 %, motsvarande en halv hektar per arbetad timme, och utsläppen av CO2 minskar med upp till 0,9 kilo per hektar (ha). Fördelarna slutar dock inte där.

”Att köra traktor kräver total fokus för att styra den rätt. Den viktigaste uppgiften är att hålla reda på verktyget bakom traktorn. Om det till exempel pressar för mycket lera eller jord måste föraren lätta på trycket. Att köra så här i många timmar, och fokusera både på styrningen och på vad som händer bakom en, gör en trött. Med GPS får vi ett bättre resultat av vårt arbete, och det är mycket mindre jobbigt för förarna. Det är en enorm förbättring av vår arbetsmiljö, säger Ulf Segerström, lantbrukschef på Menhammar Gård.

Genom att en karta matas in i GPS:en kan enheten sedan mäta den räta linjen, med hänsyn till bredden på det verktyg som används, t.ex. en harv. GPS:en beräknar sedan den rutt som har minst överlappning, ner till 5 centimeter. Även en skicklig förare överlappar vanligtvis med 60 centimeter vid körning utan GPS. Eftersom Menhammar Gård har närmare 600 ha jordbruks- och betesmark spelar de centimeterna roll. Cirka 300 ha används för bete, vilket innebär att när man räknar ihop allt arbete – gödsling, sådd och harvning – finns det sex olika arbetsmoment med en traktor för varje hektar, förklarar Ulf Segerström:

”GPS-tekniken har funnits ett tag. Det vi har gjort är att finjustera och uppdatera den. Den här tekniken kräver förare med stor kunskap om maskiner och teknik, men i slutändan sparar den mycket körning, bränsle och tid.”

TEXT Sofia Lundgren

FOTO Karin Röse

Fosfordamm minskar övergödning i Mälaren

För att stoppa övergödningen av sjöar och vattendrag måste vi minska utsläppen av näringsämnen från jordbruket. Ibland kan naturen själv vara lösningen. Fosfordammen på Menhammar halverar fosforutsläppen från gården.
Övergödning är ett globalt problem som drabbar många små och stora sjöar. Varje år tar Östersjön emot 30 000 ton fosfor och nästan en miljon ton kväve, och den har nu världens största döda zon. Mälaren är Sveriges största dricksvattenkälla. Den var kraftigt övergödslad på 1960-talet och nu är tillståndet bättre men inte bra.

vergödning är ett globalt problem som drabbar många små och stora sjöar. Varje år tar Östersjön emot 30 000 ton fosfor och nästan en miljon ton kväve, och den har nu världens största döda zon. Mälaren är Sveriges största dricksvattenkälla. Den var kraftigt övergödslad på 1960-talet och nu är tillståndet bättre men inte bra.

En orsak till övergödningen av Mälaren är det stora antalet jordbruk i regionen. Jordbruksgödsel som innehåller fosfor och kväve stimulerar tillväxten av grödor. Jorden släpper naturligt ut olika mängder fosfor och kväve beroende på årstid, och det sker en hel del urlakning på våren. Vid kraftiga regn då växterna inte absorberar näringsämnen särskilt väl, rinner näringsämnena till sjön och stimulerar tillväxt av alger och vattenväxter. Om övergödningen fortsätter följer syrebrist och det leder så småningom till fullskalig syrebrist med utrotning av fisk och växter som ett möjligt resultat.

Fosfor binds till lera i fosfordamm

Under 2019 byggde Menhammar Gård en fosfordamm. Den fångar upp fosfor från hästgödsel i betesmarker och fält, som annars skulle transporteras med regnet till diken och bäckar. Genom att leda ytvatten till denna damm minskas mängden fosfor som når Mälaren med 40-60 procent.

Efter flera års betande har gårdens naturliga betesmarker utvecklat det som kallas ängsmångfald. Det innebär att betande djur håller dominanta växter som gräs, träd och buskar under kontroll, så att marken förblir öppen och erbjuder unika livsmiljöer. Det leder i sin tur till ännu större mångfald.

– I dammen binds fosfor till lerpartiklar som sjunker till botten som sediment, medan kvävet lägger sig i de grunda områdena i dammen. Vattenväxter på ungefär en halv meters djup absorberar kvävet och använder det som näringsämne, säger Ulf Segerström, driftchef på Menhammar Gård.

Samarbete med Länsstyrelsen

Investeringen i dammen gjordes med ett anslag på 200 000 kronor från Länsstyrelsen som en del av landsbygdsutvecklingsprogrammet.

– Dammen har flera fördelar för miljön. Förutom att minska mängden fosfor som når Mälaren bidrar den också till större biologisk mångfald. I många områden finns det en brist på våtmarker som amfibier, insekter och därmed även fåglar är beroende av, säger Emma Lennmo, våtmarkshandläggare på Länsstyrelsen i Stockholms län.

 

Fakta om fosfordammar

Sveriges första fosfordamm byggdes 2009. En doktorsavhandling från SLU, Sveriges lantbruksuniversitet 2014 visade att dessa dammar är effektiva för att minska mängden gödsel som rinner ut i vattendrag.

TEXT: Thomas Östberg