Lyckad kampanj med över 4 miljoner visningar!

I juni 2023 kom ett filmteam från Volvo CE (Construction Equipment) för att filma Menhammars elektriska traktorer för en kampanj som gick i mars i år, där Volvo CE vill lyfta Menhammar som ett inspirerande exempel.

Här kan ni se två korta filmer som just nu används i Volvos Sociala mediakanaler.

 

 

Tystare traktorer utan avgaser är bättre för djuren

Menhammars eltraktorer minskar stressen hos hästar och kor, och innebär samtidigt en bättre arbetsmiljö för medarbetarna. Dessutom är det billigare.

Menhammar Gård har som mål att samtliga jordbruksmaskiner ska drivas av elektricitet. I drygt två år har Menhammar använt eldrivna hjullastare från Kramer med en maximal tipplast på 2 500 kg. Gårdens driftchef Ulf Segerström upplever att det finns många fördelar med eldriften.

– De eldrivna hjullastarna släpper inte ut några avgaser, vilket är ett stort steg på vår väg mot ett helt fossilfritt lantbruk. Ljudnivån är lägre vilket gör att vi kan komma närmare djuren vid utfodring. På så sätt kan vi undvika onödig stress för hästarna och korna, säger Ulf Segerström. Vi som maskinägare kan ta ansvar för miljön och samtidigt också skapa en arbetsmiljö utan avgaser och buller för våra medarbetare. Och tack vare eldriften kan vi utföra arbeten inomhus. Trots en mindre storlek upplever vi att maskinen är stabil och klarar av många av de arbetsmoment vi har på gården.

Billigare i drift och mindre underhåll

Det finns även positiva ekonomiska aspekter.

– Vi har fått minskade kostnader för drivmedel, dels för att el är billigare än HVO och dels för att elmotorer arbetar mer effektivt. Service och underhåll är minimalt då det är färre komponenter som kan krångla eller slitas ut på en elmotor i jämförelse med en vanlig motor.

Uthålligare och snabbare

Hur ser du på framtiden för eldrivna arbetsmaskiner?

– Prestandan på våra nuvarande maskiner är cirka fem timmar. Önskvärt för framtiden är längre räckvidd på batteriets samt en något högre hastighet; vi kör en del transportsträckor och då kan hastigheten upplevas som låg. För att skona resurser och samtidigt öka vår effektivitet tror jag att vi i framtiden kommer se fler, större och anpassade maskiner för ett modernt jordbruk.

 Se film om Menhammar Gårds eldrivna traktorer:

Fastighetsel från solen

Vårt systerbolag Wallfast har installerat solpaneler på Soya Groups huvudkontor i Stockholm samt på Menhammar ute på Ekerö.  Wallfast är självförsörjande på förnyelsebar, fossilfri el. En växande energikälla är solpaneler.

Bostäder och service är den sektor som står för den största andelen av Sveriges elanvändning. En stor del av elen går åt i hushållen men också till driften av tekniska installationer, tvättstugor, belysning och hissar; det som vi kallar för fastighetsel.

En ny solpanelsinstallation på 60 kvadratmeter på ett hyreshus på Gärdet förväntas producera 13 MWh el per år. Det kommer mer än väl att täcka byggnadens elbehov för allmän belysning, hissar och tvättrum, medan överskottet kommer att säljas.

– Vi har investerat i solpaneler sedan 2015, och vi fokuserar på kontorsbyggnader. Anledningen är att de använder det mesta av sin el under dagen när solen skiner, medan det motsatta i allmänhet gäller för bostäder. I framtiden hoppas vi dock att batterilagring kommer att göra solenergin mindre beroende av förbrukningsmönstren under olika tider på dagen, säger Carl Talling, marknadschef på Wallfast.

Carl Talling, marknadschef på Wallfast

Med siktet inställt på fossilfritt lantbruk

Miljöfrågor är ett prioriterat område i alla verksamheter inom vår koncern; oavsett verksamhet ska den drivas för att successivt minska sin miljöbelastning. Och lika viktigt – vi löser inte ett miljöproblem med något som skapar ett nytt problem.

Inom lantbruket på gården pågår en intensiv och spännande utveckling med ny teknik och nya lösningar – allt för att i framtiden minska miljöbelastningen. Exempel på detta är solceller, vindkraft och alternativa fossilfria drivmedel för maskinpark och för uppvärmning.

Se mer om vårt pågående arbete i filmen nedan:

 

 

Hästgödsel blir värme

Biobränsleanläggningen på Menhammar omvandlar hästgödsel och flis till värme. Sedan 2012 har anläggningen värmt ut stall, träningsanläggningar, gårdsbyggnader och intilliggande bostäder.
Ungefär en tredjedel av den energi som används i Sverige idag kommer från biobränslen. De främsta fördelarna med biobränslen är att de är förnybara, att de tar tillvara på oönskade biprodukter och att den energi de producerar är billigare än den man får genom att använda olja eller el.

Biobränsleanläggningarna på Menhammar Gård & Stuteri installerades 2012 respektive 2014, och uppgraderades 2018 till en total effekt på 1 MW. Årsproduktionen uppgår för närvarande till 1,6 GWh, vilket är tillräckligt för att värma gården, stallen och gårdsbyggnaderna på träningsanläggningen i Yttersta och ett antal närliggande bostäder med hjälp av värmekulvertar.

– Vi använder den ena pannan för att bränna träflis och hästgödsel och den andra för att bränna enbart flis, med trä som kommer från vår egen skog. Gården värmdes tidigare upp med olja, så ur hållbarhetssynpunkt har det skett en enorm förbättring, säger Ulf Segerström, driftchef på Menhammar Gård.

Biologisk mångfald på Menhammar

Menhammar Stuteri & Gård är hem för mer än 300 travhästar, ungefär 70 kor och får – för att inte tala om alla otaliga växt- och djurarter som gynnas av öppna naturbetesmarker och ängsmångfald.

Precis intill Mälaren på natursköna Ekerö föder Menhammar Stuteri upp framgångsrika travhästar. Hästarnas foder växer hos grannen, Menhammar Gård. Gårdsverksamheten bedriver också ett strategiskt och långsiktigt arbete med att främja biologisk mångfald och minska negativa miljöeffekter. Samspelet mellan jordbruk och naturvård är en avgörande framgångsfaktor för hållbarhetsarbetet.

– Betande djur bidrar stort till den biologiska mångfalden på våra naturbetesmarker, strandängar och ekskogar. Det skulle vi inte kunna kopiera med maskiner, säger viltmästare Markus Nilsson som ansvarar för natur-, djur- och skogsbruket på Menhammar Gård.

Efter flera års betande har gårdens naturliga betesmarker utvecklat det som kallas ängsmångfald. Det innebär att betande djur håller dominanta växter som gräs, träd och buskar under kontroll, så att marken förblir öppen och erbjuder unika livsmiljöer. Det leder i sin tur till ännu större mångfald.

Skalbaggsbanker gynnar biologisk mångfald

Pollinatörer och rovinsekter får också hjälp genom ängsremsor med vildblommor på fälten och skalbaggsbanker, en obearbetad kantzon av breda remsor jord som besås med lämpliga växter. Marginaler för åkermark längs diken, bäckar och skogsbryn minskar också näringsämnesläckaget, liksom den nybyggda fosfordammen.

– Genom noggrann planering av olika typer av besådda kantzoner och placering av grödor blir dessa också bra platser för harar, älgar, hjortar och rådjur att beta på, säger Markus Nilsson.

Kemikaliefritt

En annan faktor som ökar den biologiska mångfalden är att jordbruket numera är helt fritt från bekämpningsmedel.

– Vi lägger mer tid på mekanisk ogräskontroll med harvar nu för tiden än vi gjorde förr. Fördelarna är dock större – genom att vi inte använder kemikalier gör vi pollinatörer och rovinsekter en tjänst, vilket i sin tur är bra för grödorna, säger driftchef Ulf Segerström.