Markus Nilsson – Menhammar Gård

Grönare betesängar på Menhammar

9 januari, 202320 april, 2023Markus Nilsson2023

När Menhammar utökar sina betesängar handlar det inte om att ta tillbaka skogsmark, utan mer att man återställer mark till dess ursprung – samtidigt som mer hållbar köttproduktion blir möjligt.

När man besöker, eller kör förbi Menhammar Gård, är det troligt att man ser kor och får som betar fridfullt. Men det är inte bara en idyllisk syn, utan också en del i en mångårig process att hävda och återskapa naturbetesmarker som genererar höga naturvärden i form av biologisk mångfald.

På Menhammar har det under lång tid funnits betande djur och fram till 1970-talet fanns en mjölkkobesättning som bland annat betade på Mälarens strandängar. När mjölkkorna avvecklades vidtog en dikobesättning som sedan dess betat Menhammars marker. Så det har varit en kontinuitet med betesdjur under mycket lång tid och därmed har det kunnat bibehållas en mångfald av viktiga arter.

Under de senaste 20-25 åren har Menhammar utökat sina naturbetesmarker och det handlar om att öppna upp gamla igenväxta marker och ta tillbaka de gamla betade markerna som idag är beskogade. Det resultat man eftersträvar är en mer artrik biotop med en ökad biologisk mångfald, där det samtidigt produceras ett högkvalitativt livsmedel i form av naturbeteskött.

Ulf Segerström och viltmästare Markus Nilsson kan enkelt beskriva en önskvärd betesmark. För att erbjuda en berikande miljö och variation i mattillgången för både djur och insekter, ska den vara varierande samt innehålla träd, buskar, örter och blommor. Betesmark som är kuperad och innehåller dungar av träd och buskar är också bra, eftersom det då erbjuds skydd från dåligt väder som regn och starka vindar.

”Åkermark /odlingsmark som används som bete trampas lätt sönder av djuren, speciellt när det är blöta år med mycket nederbörd och många djur på en mindre yta. Om marken blir söndertrampad och grässvålen försvinner riskerar näringsämnen att leta sig ner igenom marken och följa dräneringsvattnet ut i sjöar och vattendrag. Det i sin tur skapar övergödningsproblem ” säger Ulf. Skillnaden med naturbetesmarkerna i vårt område är att de ofta ligger på torra, lite steniga marker som har en bättre bärighet för djuren.

Menhammar har idag en mindre dikobesättning som producerar naturvård och biologisk mångfald men naturligtvis slaktas även en del djur.
”Idag säljer vi allt kött som produceras lokalt och eftersom kunderna fortsätter att efterfråga vårt kött finns det stor potential för att expandera verksamheten.”

Så, vad fick dem att påbörja denna tiotals år långa process?
”Vi vill värna ett hållbart brukande av både djur och natur och nyttja resurserna på ett sätt som är hållbart i längden, samtidigt som vi också ökar och bibehåller artrikedomen,” säger Markus. ”Det är grunden till allt vi gör. Vi strävar efter balans i ekosystemet – om vi ska återställa mer betesmarker, behöver vi fler djur som kan beta där.”

Uppdraget slutfört

Nu, tre år efter att fosfordammen på Menhammar byggdes för att minska belastningen av växtnäringsämnen och därmed övergödningen av Mälaren.

Resultaten på dess effektivitet börjar visa sig, – och de är långt över förväntan. Fosfor bundet till lerpartiklar följer med dräneringsvatten som i fosfordammen sedimenterar och sjunker till botten och övriga näringsämnen tas upp som ”mat” av vattenväxter i den grundare delen av dammen vilket reducerar mängden växtnäringsämnen som till slut hamnar Mälaren.

Nya avläsningar, hösten 2022, visar att dammen fångar upp i genomsnitt ca 60-70 % av den urlakade fosforn, med toppar upp till 80 %. Vanligtvis ligger genomsnittet på ca 40-60 %.

”Vi är mycket nöjda med resultatet och vi tror att dammens stora storlek och oregelbundna form är nyckelfaktorer här. Om ett par år kommer vi att gräva upp slammet på dammens botten och sprida det över åkermarkerna, och på så sätt påbörja ytterligare en naturlig cykel,” förklarar Ulf Segerström.

OM Menhammar Gård

650 hektar odlingsbar mark och betesmarker
1 000 hektar skogsmark
20 hektar återskapad betesmark
Ca 50 nötkreatur

Varje centimeter räknas

15 december, 202120 april, 2023Markus Nilsson2021

Att spara några centimeters körning låter inte som att det skulle göra någon större skillnad. När det gäller traktorer som arbetar på åkrarna om och om igen kan dessa få centimeter dock spara värdefulla pengar, tid och utsläpp.

När det gäller hållbarhet är de bästa förändringarna de små som ger stora resultat och dessutom sparar pengar. Att använda GPS för att undvika överlappning vid plöjning och harvning är en genväg som verkligen lönar sig. Tack vare noggrant planerad körning ökas kapaciteten med 10 %, motsvarande en halv hektar per arbetad timme, och utsläppen av CO2 minskar med upp till 0,9 kilo per hektar (ha). Fördelarna slutar dock inte där.

”Att köra traktor kräver total fokus för att styra den rätt. Den viktigaste uppgiften är att hålla reda på verktyget bakom traktorn. Om det till exempel pressar för mycket lera eller jord måste föraren lätta på trycket. Att köra så här i många timmar, och fokusera både på styrningen och på vad som händer bakom en, gör en trött. Med GPS får vi ett bättre resultat av vårt arbete, och det är mycket mindre jobbigt för förarna. Det är en enorm förbättring av vår arbetsmiljö, säger Ulf Segerström, lantbrukschef på Menhammar Gård.

Genom att en karta matas in i GPS:en kan enheten sedan mäta den räta linjen, med hänsyn till bredden på det verktyg som används, t.ex. en harv. GPS:en beräknar sedan den rutt som har minst överlappning, ner till 5 centimeter. Även en skicklig förare överlappar vanligtvis med 60 centimeter vid körning utan GPS. Eftersom Menhammar Gård har närmare 600 ha jordbruks- och betesmark spelar de centimeterna roll. Cirka 300 ha används för bete, vilket innebär att när man räknar ihop allt arbete – gödsling, sådd och harvning – finns det sex olika arbetsmoment med en traktor för varje hektar, förklarar Ulf Segerström:

”GPS-tekniken har funnits ett tag. Det vi har gjort är att finjustera och uppdatera den. Den här tekniken kräver förare med stor kunskap om maskiner och teknik, men i slutändan sparar den mycket körning, bränsle och tid.”

Biologisk mångfald på Menhammar

19 februari, 202020 april, 2023Markus Nilsson2020

Menhammar Stuteri & Gård är hem för mer än 300 travhästar, ungefär 70 kor och får – för att inte tala om alla otaliga växt- och djurarter som gynnas av öppna naturbetesmarker och ängsmångfald.

Precis intill Mälaren på natursköna Ekerö föder Menhammar Stuteri upp framgångsrika travhästar. Hästarnas foder växer hos grannen, Menhammar Gård. Gårdsverksamheten bedriver också ett strategiskt och långsiktigt arbete med att främja biologisk mångfald och minska negativa miljöeffekter. Samspelet mellan jordbruk och naturvård är en avgörande framgångsfaktor för hållbarhetsarbetet.

– Betande djur bidrar stort till den biologiska mångfalden på våra naturbetesmarker, strandängar och ekskogar. Det skulle vi inte kunna kopiera med maskiner, säger viltmästare Markus Nilsson som ansvarar för natur-, djur- och skogsbruket på Menhammar Gård.

Efter flera års betande har gårdens naturliga betesmarker utvecklat det som kallas ängsmångfald. Det innebär att betande djur håller dominanta växter som gräs, träd och buskar under kontroll, så att marken förblir öppen och erbjuder unika livsmiljöer. Det leder i sin tur till ännu större mångfald.

Skalbaggsbanker gynnar biologisk mångfald

Pollinatörer och rovinsekter får också hjälp genom ängsremsor med vildblommor på fälten och skalbaggsbanker, en obearbetad kantzon av breda remsor jord som besås med lämpliga växter. Marginaler för åkermark längs diken, bäckar och skogsbryn minskar också näringsämnesläckaget, liksom den nybyggda fosfordammen.

– Genom noggrann planering av olika typer av besådda kantzoner och placering av grödor blir dessa också bra platser för harar, älgar, hjortar och rådjur att beta på, säger Markus Nilsson.

Kemikaliefritt

En annan faktor som ökar den biologiska mångfalden är att jordbruket numera är helt fritt från bekämpningsmedel.

– Vi lägger mer tid på mekanisk ogräskontroll med harvar nu för tiden än vi gjorde förr. Fördelarna är dock större – genom att vi inte använder kemikalier gör vi pollinatörer och rovinsekter en tjänst, vilket i sin tur är bra för grödorna, säger driftchef Ulf Segerström.