När man besöker, eller kör förbi Menhammar Gård, är det troligt att man ser kor och får som betar fridfullt. Men det är inte bara en idyllisk syn, utan också en del i en mångårig process att hävda och återskapa naturbetesmarker som genererar höga naturvärden i form av biologisk mångfald.
På Menhammar har det under lång tid funnits betande djur och fram till 1970-talet fanns en mjölkkobesättning som bland annat betade på Mälarens strandängar. När mjölkkorna avvecklades vidtog en dikobesättning som sedan dess betat Menhammars marker. Så det har varit en kontinuitet med betesdjur under mycket lång tid och därmed har det kunnat bibehållas en mångfald av viktiga arter.
Under de senaste 20-25 åren har Menhammar utökat sina naturbetesmarker och det handlar om att öppna upp gamla igenväxta marker och ta tillbaka de gamla betade markerna som idag är beskogade. Det resultat man eftersträvar är en mer artrik biotop med en ökad biologisk mångfald, där det samtidigt produceras ett högkvalitativt livsmedel i form av naturbeteskött.
Ulf Segerström och viltmästare Markus Nilsson kan enkelt beskriva en önskvärd betesmark. För att erbjuda en berikande miljö och variation i mattillgången för både djur och insekter, ska den vara varierande samt innehålla träd, buskar, örter och blommor. Betesmark som är kuperad och innehåller dungar av träd och buskar är också bra, eftersom det då erbjuds skydd från dåligt väder som regn och starka vindar.
”Åkermark /odlingsmark som används som bete trampas lätt sönder av djuren, speciellt när det är blöta år med mycket nederbörd och många djur på en mindre yta. Om marken blir söndertrampad och grässvålen försvinner riskerar näringsämnen att leta sig ner igenom marken och följa dräneringsvattnet ut i sjöar och vattendrag. Det i sin tur skapar övergödningsproblem ” säger Ulf. Skillnaden med naturbetesmarkerna i vårt område är att de ofta ligger på torra, lite steniga marker som har en bättre bärighet för djuren.
Menhammar har idag en mindre dikobesättning som producerar naturvård och biologisk mångfald men naturligtvis slaktas även en del djur.
”Idag säljer vi allt kött som produceras lokalt och eftersom kunderna fortsätter att efterfråga vårt kött finns det stor potential för att expandera verksamheten.”
Så, vad fick dem att påbörja denna tiotals år långa process?
”Vi vill värna ett hållbart brukande av både djur och natur och nyttja resurserna på ett sätt som är hållbart i längden, samtidigt som vi också ökar och bibehåller artrikedomen,” säger Markus. ”Det är grunden till allt vi gör. Vi strävar efter balans i ekosystemet – om vi ska återställa mer betesmarker, behöver vi fler djur som kan beta där.”
Uppdraget slutfört
Nu, tre år efter att fosfordammen på Menhammar byggdes för att minska belastningen av växtnäringsämnen och därmed övergödningen av Mälaren.
Resultaten på dess effektivitet börjar visa sig, – och de är långt över förväntan. Fosfor bundet till lerpartiklar följer med dräneringsvatten som i fosfordammen sedimenterar och sjunker till botten och övriga näringsämnen tas upp som ”mat” av vattenväxter i den grundare delen av dammen vilket reducerar mängden växtnäringsämnen som till slut hamnar Mälaren.
Nya avläsningar, hösten 2022, visar att dammen fångar upp i genomsnitt ca 60-70 % av den urlakade fosforn, med toppar upp till 80 %. Vanligtvis ligger genomsnittet på ca 40-60 %.
”Vi är mycket nöjda med resultatet och vi tror att dammens stora storlek och oregelbundna form är nyckelfaktorer här. Om ett par år kommer vi att gräva upp slammet på dammens botten och sprida det över åkermarkerna, och på så sätt påbörja ytterligare en naturlig cykel,” förklarar Ulf Segerström.
OM Menhammar Gård
650 hektar odlingsbar mark och betesmarker
1 000 hektar skogsmark
20 hektar återskapad betesmark
Ca 50 nötkreatur